reyni að brjótast inn

Jag lyssnar på Jónsi och hjärtat skälver till och stramar i kanterna. Jag tänker på Island och språket och bergen som häver sig, suckar och väntar. Det är något i musiken, något outsägligt vemodigt och svart och jag vill stiga in i det, som i ett vattenfall, iskallt och störtande ned över dig tills du inte kan andas och jag tänker att detta är vad jag kommer att lyssna på i november, när mörkret slår mot ytterväggen och jag tänder lyktorna och tror att döden är nära.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s